NEDBRÄNNINGEN

De flesta hade lämnat Fösingsmåla. Åtminstone alla de som hade varit med och startat kollektivet. En av de sista invånarna var Stefan. Snälle-Stefan kallad av många av oss. När Lunds stift så äntligen 1988 hade avhyst alla boende gav de Hallabros frivilligbrandkår uppdraget att bränna ner stället. Dessa kunde använda gården som övningsobjekt. Så käckt!

Fösingsmåla var nergånget. Det hade brunnit på vinden i storahuset, det läckte in – alla byggnaderna var i stort behov av renovering. Var gränsen går för när man ger upp är nog beroende på vem du frågar. Intresset från Lunds stift för att bevara det gamla biskopshemmanet fanns i alla fall inte. Resurserna torde annars inte ha saknats.

Stefan hade redan flyttat till ett bättre boende i Ronneby. Länge hade han utan medel och ibland helt ensam hållit liv i gården. Sångerna och skratten hade tystnat. Bommen och ladan stod tomma. Hästafolket, barnen, djuren och de vilda drömmarna hade följt vindarna. Förklaringarna till att varför vi flyttade varierar stort. När vi som levde där någon gång talar om det lämnar vi snart ämnet. Det slutar kanske med en suck och en axelryckning. De goda minnena är lättare att ta till. Känslan av att ha varit med i en saga känns bra.

Men det var så mycket större än så. Hur kan vi, var och en, ser tillbaka på den tiden? Osämja, flykt i naivitetens tecken, fylla, droger, oro och ångest var en del av livet där. Inget unikt egentligen, eller hur. Mer unikt var det sociala experiment vi faktiskt vågade. Och vi hade många gånger faktiskt väldigt kul. Många av oss var då i det närmaste beredda att dö för vår sak. Familjeliv med barn, ökade utgifter, eget boende, karriärer – eller ensamhet och utanförskap kom att ersätta livet på Fösingsmåla. Skulle vi göra om det? Kan andra göra om det, eller andra galna, vilda, naiva experiment? Man har börjat forska på oss. På Alternativrörelsen som historiskt fenomen. Vi tjatade om våra älskade komposter – idag har snart alla en brun påse under diskbänken. Snacka om genomslagskraft. Vi har det fortfarande  ♫  ♪  ♪  ♫  ♩  ♬…